Välkommen åter till litteraturpodden Biblioteket i Rebbetuaröd, kära lyssnare! Efter ett litet sommaravbrott tar vi oss an ett mycket passande ämne i dessa tider med AI och hittepåliv/intelligenser – Frankenstein av Mary Shelley! Vi dömer språket, talar om att herr Percy Shelley var en.. intressant man och som vanligt drar vi iväg i diskussioner som inte har med saken att göra. Ett är säkert – boken börjar inte som i filmerna.
Lyssna på poddavsnittet om Frankenstein av Mary Shelley på Spotify
Lyssna på poddavsnittet om Frankenstein av Mary Shelley på Apple
Lyssna på poddavsnittet om Frankenstein av Mary Shelley på YouTube
Om Mary Wollstonecraft Shelley och Frankenstein
Mary Wollstonecraft Godwin föddes den 30 augusti 1797 i London, dotter till radikala intellektuella. Hennes mor, Mary Wollstonecraft, var författare och förespråkare för kvinnors rättigheter, död i sviterna av förlossningen bara elva dagar efter Marys födelse. Hennes far, William Godwin, var en politisk filosof vars hem blev ett centrum för tidens främsta tänkare. Uppvuxen i denna intellektuella miljö fick Mary en ovanlig utbildning, där filosofi, klassiska språk, vetenskap och litteratur stod på schemat—inte sällan bland män. Den bildning som Godwin förmedlade gav henne ett skarpt intellekt och kritisk blick, men också en känsla av att ständigt leva i förväntningarnas skugga.
Kärlek, tragedi och intellektuell uppvaknande
När Mary var fjorton träffade hon poeten Percy Bysshe Shelley, som var uppenbart besatt av tankar och idéer. De inledde en hemlig romans – Percy var gift, och affären ledde till att Mary blev utstött av sin far. I juli 1814 flydde paret till kontinenten, tillsammans med Marys styvsyster Claire Clairmont. Resan erbjöd korsdrag av frihet och fattigdom: äventyret i frihet – ständigt jagade av ekonomiska bekymmer, barnlöshet och förbittring från de närstående.
Två suicider – Marys halv-syster Fanny och Percys fru – skakade deras värld. Mary sade senare att sorgen drev henne djupare in i skapandet. Till slut, i december 1816, gifte de sig, mitt i tragedins och hoppets mix.
Sommarens stormar: Villa Diodati och den elektriska gnistan
Sommaren 1816, mitt i ”året utan sommar” efter vulkanutbrottet 1815, tillbringade Mary, Percy, Byron, Polidori och Claire på Villa Diodati vid Genèvesjön. Ovädret höll dem instängda—istället utvecklades diskussioner om galvanism, naturens mysterier och döden. Lord Byron föreslog en spökhistoria-tävling. Mary, bara 18 år, hade inga idéer förrän hon drömde om en man som gjorde en skapelse och fascinerades av kroppens återuppståndelse. Den ”väckta drömmen” blev början till en av världslitteraturens mest uråldriga berättelser.
Frankenstein: form, tema och idéer
Mary skrev första utkastet vintern 1816/17. Romanen publicerades anonymt den 1 januari 1818, som trilogi i tre volymer.
Språkligt och strukturellt är Frankenstein uppbyggd som ett ramverk av brev: polarforskaren Walton skriver till sin syster, berättelsen övergår till Victor Frankensteins egen röst, och därefter till varelsens. Perspektiven vänds fram och tillbaka, vilket tvingar läsaren att navigera mellan sympati och avståndstagande.
Tematiskt rör det sig kring:
Strävan efter kunskap – Victors ambition att övervinna livets mysterier driver handlingen, men leder till katastrof när han sveps bort av sin egen övermod.
Vetenskapens moral – boken diskuterar var gränsen går mellan upptäckt och ansvar, en fråga lika aktuell idag i biotech- och AI-tider.
Isolation och samhörighet – både Victor och varelsen lider av ensamhet, och karaktärernas misstro mot varandra leder till tragedi.
Fördomar och utanförskap – varelsen söker acceptans men bemöts med våld; hans gradvisa förvandling av oskuld till förakt driver handlingen.
Natur och det sublima – alplandskapen är iscensatta som krafter större än människan, kontraster till Victors konstlade värld.
I boken samspelar dessa teman i en förklaring av att livet inte bara är en teknisk konstruktion, utan påverkas av etik, kärlek, relationer och medmänsklighet.
Den moderna Prometeus och vetenskapens kunskap
Titeln The Modern Prometheus lånar av grekisk mytologi: just som Prometeus stal elden för människan, tar Victor livets ”eld” för att skapa. Handlingen blir en varning: att trots teknisk förmåga bör makt kombineras med respekt för livets rättigheter och naturens balans.
Mary bevittnade sin tids vetenskapliga experiment: Luigi Galvani och Giovanni Aldini visade att elektriska stötar kunde få döda kroppar att rycka. Denna galvanism låg nära hennes tankar. Men hon visste också om alkemisten Dippel, som lekte med återuppståndelse. Genom Dr. Frankenstein blev det hennes språk för att diskutera ansvar, skuld och effekter av teknologins framsteg.
Effekten av tragedi: det personliga blir det universella
När Mary skrev var hon mitt i sitt eget kaos: hennes första barn dog, hennes mor var död, hennes halv-syster och Percys fru hade tagit sina liv. I Frankenstein projiceras detta: skaparen överger sitt barn, varelsen finner sig själv avhyst i en kall värld. Genom brev, drömmar och naturmåleri blir romanen en bearbetning av förlust, skuld och övergivande.
Senare liv: romaner, redaktörskap och moderskap i motvind
Efter Percys tragiska död 1822 återvände Mary blytung till England. Hon stod ensam med barn och skulder. Hon ägnade de kommande decennierna åt att redigera hans dikter och essäer för eftervärlden samtidigt som hon skrev egna verk:
Valperga (1823) – historisk roman.
The Last Man (1826) – postapokalyptisk dystopi.
Lodore (1835) och Falkner (1837) – romaner med moraliska teman.
History of a Six Weeks’ Tour (1817) – reseskildring från Europa.
Rambles in Germany and Italy (1844) – längre reseskildring.
I Genua fann hon viss ro; Italien blev en plats för både minnen och skrivande. Men sjukdomarna plågade henne. Från 1843 blev hon allt svagare på grund av tumör i hjärnan, och dog den 1 februari 1851, 53 år gammal.
Arvet efter Frankenstein
Romanen blev snabbt en kultursuccé och har aldrig slutat väcka debatt. Adaptioner, filmer, teater, popkultur – berättelsen om skaparen och hans varelse ständigt närvarande. Men medan de första filmversionerna reducerade varelsen till ett monster, behöll Marys bok komplexiteten: själva monstret är mer tragisk än ond, skaparen är skylden.
Ett sekel senare blev hon mer accepterad som feministinventör. Gestalter som Safie – en kvinnlig flykting som lär varelsen språk och kultur – har tolkats som förebilder för köns- och klassfrågor, trots att Mary aldrig själv ansåg sig som militant feminist. Hon levde dock ett levnadsliv som en förebild: en ensamstående mor, försörjande skrivande sin familj, ifrågasättande av patriarkala strukturer.
Senare generationers intertextuella tolkningar har riktat in sig särskilt på:
Queera läsningar – sambandet mellan Victor och varelsen ses som en manlig reproduktion utan kvinnlig närvaro, en handling som hotar könsnormer.
Teknikkritik – bokens diskussion om skapelse och ansvar har aktualiserats i AI-, bioetik- och teknologimiljöer.
Sociala frågor – varelsernas kamp för identitet är användbar i kontext av ras, klass och migration.
Moderna konstnärer gör queer- och feministiska omtolkningar. Lanthimos’ Poor Things är en senare film som inspirerats av *Frankenstein, med huvudroller som binds till kvinnornas frihet och identitet. Romanförfattare skapar alternativa berättelser som kopplar Marys egna erfarenheter och modern politik samman med hennes fiktiva värld.
Den eviga varningen: Ansvar inför skapelsen
Mary Shelleys liv var kantat av tragedier – hennes mor dog i barnsäng, hon och Percy förlorade flera barn, vänner tog livet av sig. I Frankenstein finner man en varning: skapelse utan ansvar, teknologi utan etik, ambition utan medmänsklighet. Genom sitt form—brev, drömmar, natur—lyfter hon fram relation mellan individ, samhälle och vetenskap.
Sammanfattande porträtt
Mary Shelley starterade som dotter till radikal tänkare, men utvecklade snabbt sin egen röst. Hon skrev Frankenstein som 18-åring, publicerade anonymt, och antog ansvaret för verket. Efter tragedin med Percy formades hon till en kraftfull och självständigt författare, resenär och redaktör.
Hennes liv och gärning är relevanta långt bortom gotisk romantradition. Teman som ansvar, vetenskap, utanförskap och ethical creation är fortfarande centrala idag—i frågor om AI, genetik, populism och identitet. Frankenstein är ingen fantasyskräck utan en tidlös moralberättelse, en filosofisk kamp mellan skapelse och förstörelse.
Det är på denna dobbelbottnade berättelse, personligt och politiskt sammanflätad, Mary Shelleys sanna arv vilar.
