Specialavsnitt: Tomas Tranströmer - Biblioteket i Rebbetuaröd

I detta avsnitt av den litterära podcasten Biblioteket i Rebbetuaröd, har vi läst dikter av den svenske mycket hyllade poeten och Nobelpristagaren Tomas Tranströmer. Jag tror att alla som lyssnar på vår podcast är åtminstone något bekant med herr Tranströmer. Hans minimalistiska och ofta ögonblicksfokuserade poesi passar så att säga alla skor. Passar den de skäggigas bekväma men praktiska bibliotekarieskor? Lyssna på poddavsnittet så får du veta!

Lyssna på detta avsnitt av podcasten på Spotify

Lyssna på detta avsnitt av podcasten på Apple Podcasts

Lyssna på detta avsnitt av podcasten på YouTube

Dikterna av Tomas Tranströmer som berörs i detta avsnitt av podcasten

Allegro

Jag spelar Haydn efter en svart dag
och känner en enkel värme i händerna.

Tangenterna vill. Milda hammare slår.
Klangen är grön, livlig och stilla.

Klangen säger att friheten finns
och att någon inte ger kejsaren skatt.

Jag kör ner händerna i mina haydnfickor
och härmar en som ser lugnt på världen.

Jag hissar haydnflaggan – det betyder:
»Vi ger oss inte. Men vill fred.«

Musiken är ett glashus på sluttningen
där stenarna flyger, stenarna rullar.

Och stenarna rullar tvärs igenom
men varje ruta förblir hel.

Ur Den halvfärdiga himlen, Bonniers 1962
Copyright © Tomas Tranströmer 1962

Den halvfärdiga himlen

Modlösheten avbryter sitt lopp.
Ångesten avbryter sitt lopp.
Gamen avbryter sin flykt.

Det ivriga ljuset rinner fram,
även spökena tar sig en klunk.

Och våra målningar kommer i dagen,
våra istidsateljéers röda djur.

Allting börjar se sig omkring.
Vi går i solen hundratals.

Var människa en halvöppen dörr
som leder till ett rum för alla.

Den oändliga marken under oss.

Vattnet lyser mellan träden.

Insjön är ett fönster mot jorden.

Ur Den halvfärdiga himlen, Bonniers 1962
Copyright © Tomas Tranströmer 1962

Under tryck

Den blå himlens motordån är starkt.
Vi är närvarande på en arbetsplats i darrning,
där havsdjupet plötsligt kan uppenbara sig –
snäckor och telefoner susar.

Det sköna hinner man bara se hastigt från sidan.
Den täta säden på åkern, många färger i en gul ström.
De oroliga skuggorna i mitt huvud dras dit.
De vill krypa in i säden och förvandlas till guld.

Mörkret faller. Vid midnatt går jag till sängs.
Den mindre båten sätts ut från den större båten.
Man är ensam på vattnet.
Samhällets mörka skrov driver allt längre bort.

Ur Klanger och spår, Bonniers 1966
Copyright © Tomas Tranströmer 1966

Öppna och slutna rum

En man känner på världen med yrket som en handske.
Han vilar en stund mitt på dagen och har lagt ifrån sig
handskarna på hyllan.
Där växer de plötsligt, breder ut sig
och mörklägger hela huset inifrån.

Det mörklagda huset är mitt ute bland vårvindarna.
»Amnesti« går viskningen i gräset: »amnesti«.
En pojke springer med en osynlig lina som går snett
upp i himlen
där hans vilda dröm om framtiden flyger som en drake
större än förstaden.

Längre norrut ser man från en höjd den blå oändliga
barrskogsmattan
där molnskuggorna
står stilla.
Nej, flyger fram.

Ur Klanger och spår, Bonniers 1966
Copyright © Tomas Tranströmer 1966

Näktergalen i Badelunda

I den gröna midnatten vid näktergalens nordgräns. Tunga löv hänger i trance, de döva bilarna rusar mot neonlinjen. Näktergalens röst stiger inte åt sidan, den är lika genomträngande som en tupps galande, men skön och utan fåfänga. Jag var i fängelse och den besökte mig. Jag var sjuk och den besökte mig. Jag märkte den inte då, men nu. Tiden strömmar ned från solen och månen och in i alla tick tack tick tacksamma klockor. Men just här finns ingen tid. Bara näktergalens röst, de råa klingande tonerna som slipar natthimlens ljusa lie.

Vem var Tomas Tranströmer?

Tomas Tranströmer – En lyrisk utforskare av det inre landskapt

Nobelpristagaren Tomas Tranströmer, född 1931, är en av Sveriges mest betydande poeter. Hans lyrik har berört läsare världen över med sin unika förmåga att fånga det vardagliga livets skönhet och komplexitet. Genom sin poetiska lins har han skapat levande bilder av naturen, minnen och det mänskliga psyket.

Tranströmers poesi är ofta präglad av en enkelhet som döljer en djup komplexitet. Han använder sig av klara, koncisa uttryck och skapar starka bilder som etsar sig fast i läsarens medvetande. Naturen är en återkommande tema i hans verk, och han skildrar den ofta som en plats för både reflektion och inspiration. Skogen, sjön och havet blir metaforer för det inre landskapet och för människans relation till världen.

En annan central aspekt av Tranströmers poesi är hans intresse för minnen och det förflutna. Han återvänder ofta till barndomsminnen och skapar suggestiva bilder av en svunnen tid. Minnena blir inte bara personliga berättelser utan också symboler för det mänskliga tillståndet och för vår längtan efter det förlorade.

Tranströmers poesi har ofta beskrivits som musikalisk. Hans dikter har en rytm och ett flöde som gör dem till en njutning att läsa högt. Han använder sig av ljud och rytm för att förstärka betydelsen av orden och skapa en unik atmosfär.

Efter att ha tilldelats Nobelpriset 2011 har Tranströmers poesi nått en ännu större publik. Hans verk har översatts till ett stort antal språk och fortsätter att beröra läsare världen över. Tranströmers poesi är en tidlös skatt som kommer att fortsätta att inspirera och beröra i många generationer framöver

Tomas Tranströmers poetiska universum

I Tomas Tranströmers dikter möter vi en värld där det yttre landskapet speglar det inre. Naturen, som återkommer som ett centralt tema, blir en metafor för människans själ och hennes relation till världen. Skogen, sjön och havet blir symboler för både det bekanta och det främmande, för trygghet och oändlighet. Genom naturens skiftningar speglar Tranströmer människans eget känsloliv, hennes längtan, sorg och glädje.

Minnet är en annan viktig dimension i Tranströmers poesi. Han återvänder ofta till barndomsminnen, till platser och händelser som har format honom. Minnena blir inte bara personliga berättelser utan också symboler för det mänskliga tillståndet. De bär med sig både glädje och melankoli, och de påminner oss om att det förflutna alltid är närvarande i nuet.

Tiden är en ostoppbar kraft som formar våra liv och minnen. I Tranströmers dikter upplever vi tidens gång på ett intensivt sätt. Han fångar ögonblicket, men också det långsamma flödet av tiden. Genom att skildra tidens gång gör han oss medvetna om vår egen förgänglighet och om livets skörhet.

Tystnaden är en central del av Tranströmers poetiska värld. Han finner inspiration i det tysta, i de ögonblick när yttre stimuli avtar och det inre kan få komma till tals. Tystnaden blir en plats för reflektion och för en djupare förståelse av sig själv och världen.

Ljuset är en annan viktig symbol i Tranströmers poesi. Det representerar hopp, förnyelse och liv. Ljuset kan både vara fysiskt, som solljuset som bryter igenom molnen, och metaforiskt, som en symbol för inre upplysning.

Tranströmers poesi är både enkel och komplex. Hans språk är ofta klart och koncist, men hans dikter bär på en djup innebörd som öppnar sig för tolkning. Han använder sig av starka bilder och metaforer som etsar sig fast i läsarens medvetande. Hans poesi är också musikalisk, med en rytm och ett flöde som gör den till en njutning att läsa högt.

Trots att Tranströmers dikter är personliga och ofta utgår från hans egna erfarenheter, har de en universell anspråk. Hans teman är så grundläggande mänskliga att de berör läsare över hela världen. Hans poesi är tidlös, och hans dikter fortsätter att vara aktuella och relevanta långt efter att de skrevs.

Sammanfattningsvis kan man säga att Tomas Tranströmers poesi är en djupdykning i det mänskliga psyket och i vår relation till världen. Genom sitt känsliga språk och sina starka bilder skapar han en poetisk värld som är både vacker och berörande.