Lyssna på poddavsnittet på Spotify
Lyssna på poddavsnittet på Apple Podcasts
Lyssna på poddavsnittet på YouTube
Gott nytt år, kära lyssnare! Om man nu får säga det just på denna dag (mer om det mot slutet av podden från en arg skäggig bibliotekarie). I dagens avsnitt av podden Biblioteket i Rebbetuaröd har vi läst en dikt som nog alla svenskar har hört varje nyår – eller har ni det? Vi talar såklart om Ring, klocka, ring, vars egentliga titel är Nyårsklockan. Denna något frimodiga översättning av lord Alfred Tennysons Ring Out, Wild Bells innehåller faktiskt textrader ingen av oss två poddare mindes från alla uppläsningar på Skansen vi har hört. Ord som ”hugsvalelse” förekommer. Om någon av våra lyssnare minns detta ord från dikten, hör av er! Visste ni förresten av den sista biten om Messias återkomst ej i regel läses upp på Skansen?
Vad vi tycker om dikten Ring, klocka, ring – ja, det får ni allt lyssna er till. Mot slutet bjuds också på raljans om uttrycket björntjänst! Och se till att läsa Ring, klocka, ring liksom även det engelska originalet Ring Out, Wild Bells nedan. Liksom såklart om diktens uppkomst, vade handlar om, et al.
In Memoriam, [Ring out, wild bells]
av Alfred, Lord Tennyson
Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.
Ring out the old, ring in the new,
Ring, happy bells, across the snow:
The year is going, let him go;
Ring out the false, ring in the true.
Ring out the grief that saps the mind
For those that here we see no more;
Ring out the feud of rich and poor,
Ring in redress to all mankind.
Ring out a slowly dying cause,
And ancient forms of party strife;
Ring in the nobler modes of life,
With sweeter manners, purer laws.
Ring out the want, the care, the sin,
The faithless coldness of the times;
Ring out, ring out my mournful rhymes
But ring the fuller minstrel in.
Ring out false pride in place and blood,
The civic slander and the spite;
Ring in the love of truth and right,
Ring in the common love of good.
Ring out old shapes of foul disease;
Ring out the narrowing lust of gold;
Ring out the thousand wars of old,
Ring in the thousand years of peace.
Ring in the valiant man and free,
The larger heart, the kindlier hand;
Ring out the darkness of the land,
Ring in the Christ that is to be.
Nyårsklockan (Ring, klocka ring)
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö …
Ring själaringning öfver land och vatten!
Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälfvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.
Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.
Ring ut hvad dödsdömdt räknar sina dagar
och forngestaltningar af split och kif.
Ring in ett ädlare, ett högre lif
med bättre syften, mera rena lagar.
Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.
Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, afundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.
Ring, klocka, ring … och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!
Ring in den tid, då andarne befrias
ur själfviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidade Messias!
Absolut! Här kommer en utförlig text om dikten ”Ring, klocka, ring” och dess historia:
Ring, klocka, ring – En djupare titt på en svensk nyårstradition
Dikten ”Ring, klocka, ring” är för många svenskar synonymt med nyårsfirande. De vemodiga och hoppfulla verserna, som läses upp på Skansen varje nyårsafton, har blivit en djupt rotad tradition. Men vad vet vi egentligen om dikten och dess historia?
Tennyson och originalet ”Ring Out, Wild Bells”
Den engelske poeten Alfred Tennyson skrev originaldikten, ”Ring Out, Wild Bells”, 1850. Dikten ingår i hans större verk ”In Memoriam A.H.H.”, en sorgecykel skriven efter hans nära väns död. Tennyson använder klockornas ringning som en metafor för förändring, både sorg och hopp. Han åkallar klockorna att ”ringa in det gamla året” och ”ringa ut det nya”.
Tennysons dikt är fylld av symboler och teman som är universella: tidens gång, förändring, död och återfödelse. Det är just dessa teman som gör dikten så tidlös och relevant även idag, över 170 år efter att den skrevs.
Edvard Fredins översättning och den svenska traditionen
Det var den svenske författaren Edvard Fredin som översatte Tennysons dikt till svenska. Hans översättning, som publicerades 1889, blev snabbt populär och det är hans version som vi känner igen idag. Fredins översättning är både trogen originalet och samtidigt starkt personlig. Han lyckas fånga Tennysons känslor och budskap på ett sätt som verkligen berör.
Det var Artur Hazelius, grundaren av Skansen, som införde traditionen att läsa upp ”Ring, klocka, ring” på nyårsafton. År 1895 lästes dikten för första gången på Skansen, och sedan dess har den blivit en fast punkt i det svenska nyårsfirandet.
Varför blev just ”Ring, klocka, ring” så populär i Sverige?
Det finns flera anledningar till att ”Ring, klocka, ring” har blivit så älskad i Sverige:
- Teman som berör: Dikten handlar om teman som är viktiga för alla människor: livets gång, förändring, hopp och sorg.
- Svensk översättning: Edvard Fredins översättning är både vacker och lätt att förstå, vilket gör den tillgänglig för en bred publik.
- Skansens roll: Skansen har spelat en viktig roll i att popularisera dikten. Genom att läsa upp den varje nyårsafton har Skansen gjort ”Ring, klocka, ring” till en nationell tradition.
- Anders de Wahl: Skådespelaren Anders de Wahl blev synonymt med dikten. Hans tolkning av ”Ring, klocka, ring” blev legendarisk och bidrog till att föra dikten vidare till nya generationer.
”Ring, klocka, ring” idag
Idag är ”Ring, klocka, ring” mer än bara en dikt. Den är en symbol för hopp, förnyelse och en tradition som förenar människor över hela landet. Även om världen har förändrats sedan Tennyson skrev sin dikt, fortsätter ”Ring, klocka, ring” att beröra och inspirera.
Sammanfattningsvis kan man säga att ”Ring, klocka, ring” är en dikt som har berört människor i över ett sekel. Tennyson original är en kraftfull utforskning av tid, förändring och förlust, medan Fredins översättning har gjort dikten till en svensk klassiker. Skansens tradition att läsa upp dikten varje nyårsafton har cementerat dess plats i den svenska kulturen.
